Konjugering av verbet zwiebeln på tyska i alla tempus
Här är böjningstabellerna för verbet zwiebeln på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.
Konjugering av verbet "zwiebeln" till Indikativ på tyska
Präsens
- ich zwieble
- du zwiebelst
- er/sie/es zwiebelt
- wir zwiebeln
- ihr zwiebelt
- Sie zwiebeln
- ich zwiebele
- du zwiebelst
- er/sie/es zwiebelt
- wir zwiebeln
- ihr zwiebelt
- Sie zwiebeln
Perfekt
- ich habe gezwiebelt
- du hast gezwiebelt
- er/sie/es hat gezwiebelt
- wir haben gezwiebelt
- ihr habt gezwiebelt
- Sie haben gezwiebelt
Präteritum
- ich zwiebelte
- du zwiebeltest
- er/sie/es zwiebelte
- wir zwiebelten
- ihr zwiebeltet
- Sie zwiebelten
Plusquamperfekt
- ich hatte gezwiebelt
- du hattest gezwiebelt
- er/sie/es hatte gezwiebelt
- wir hatten gezwiebelt
- ihr hattet gezwiebelt
- Sie hatten gezwiebelt
Futur I
- ich werde zwiebeln
- du wirst zwiebeln
- er/sie/es wird zwiebeln
- wir werden zwiebeln
- ihr werdet zwiebeln
- Sie werden zwiebeln
Futur II
- ich werde gezwiebelt haben
- du wirst gezwiebelt haben
- er/sie/es wird gezwiebelt haben
- wir werden gezwiebelt haben
- ihr werdet gezwiebelt haben
- Sie werden gezwiebelt haben
Konjugering av verbet "zwiebeln" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska
Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.
Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.
Imperativ Präsens
- zwieble (du)
- zwiebeln wir
- zwiebelt ihr
- zwiebeln Sie
Böjning av verbet "zwiebeln" till Konjunktiv I på tyska
Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.
Konjunktiv I Präsens
- ich zwieble
- du zwieblest
- er/sie/es zwieble
- wir zwieblen
- ihr zwieblet
- Sie zwieblen
Konjunktiv I Perfekt
- ich habe gezwiebelt
- du habest gezwiebelt
- er/sie/es habe gezwiebelt
- wir haben gezwiebelt
- ihr habet gezwiebelt
- Sie haben gezwiebelt
Konjunktiv I Futur I
- ich werde zwiebeln
- du werdest zwiebeln
- er/sie/es werde zwiebeln
- wir werden zwiebeln
- ihr werdet zwiebeln
- Sie werden zwiebeln
Konjunktiv I Futur II
- ich werde gezwiebelt haben
- du werdest gezwiebelt haben
- er/sie/es werde gezwiebelt haben
- wir werden gezwiebelt haben
- ihr werdet gezwiebelt haben
- Sie werden gezwiebelt haben
Konjugering av verbet "zwiebeln" till Konjunktiv II på tyska
Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.
När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.
Konjunktiv II Präteritum
- ich zwiebelte
- du zwiebeltest
- er/sie/es zwiebelte
- wir zwiebelten
- ihr zwiebeltet
- Sie zwiebelten
Konjunktiv II Plusquamperfekt
- ich hätte gezwiebelt
- du hättest gezwiebelt
- er/sie/es hätte gezwiebelt
- wir hätten gezwiebelt
- ihr hättet gezwiebelt
- Sie hätten gezwiebelt
Konjunktiv II Futur I
- ich würde zwiebeln
- du würdest zwiebeln
- er/sie/es würde zwiebeln
- wir würden zwiebeln
- ihr würdet zwiebeln
- Sie würden zwiebeln
Konjunktiv II Futur II
- ich würde gezwiebelt haben
- du würdest gezwiebelt haben
- er/sie/es würde gezwiebelt haben
- wir würden gezwiebelt haben
- ihr würdet gezwiebelt haben
- Sie würden gezwiebelt haben
Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska
Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : liegenquerenwiderlegenwohlergehenzuschusternzwangsvorführenzwickenzwingenzwischenrufen
