Konjugering av verbet wildern på tyska i alla tempus
Här är böjningstabellerna för verbet wildern på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.
Konjugering av verbet "wildern" till Indikativ på tyska
Präsens
- ich wildere
- du wilderst
- er/sie/es wildert
- wir wildern
- ihr wildert
- Sie wildern
Perfekt
- ich habe gewildert
- du hast gewildert
- er/sie/es hat gewildert
- wir haben gewildert
- ihr habt gewildert
- Sie haben gewildert
Präteritum
- ich wilderte
- du wildertest
- er/sie/es wilderte
- wir wilderten
- ihr wildertet
- Sie wilderten
Plusquamperfekt
- ich hatte gewildert
- du hattest gewildert
- er/sie/es hatte gewildert
- wir hatten gewildert
- ihr hattet gewildert
- Sie hatten gewildert
Futur I
- ich werde wildern
- du wirst wildern
- er/sie/es wird wildern
- wir werden wildern
- ihr werdet wildern
- Sie werden wildern
Futur II
- ich werde gewildert haben
- du wirst gewildert haben
- er/sie/es wird gewildert haben
- wir werden gewildert haben
- ihr werdet gewildert haben
- Sie werden gewildert haben
Konjugering av verbet "wildern" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska
Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.
Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.
Imperativ Präsens
- wildere (du)
- wildern wir
- wildert ihr
- wildern Sie
Böjning av verbet "wildern" till Konjunktiv I på tyska
Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.
Konjunktiv I Präsens
- ich wildere
- du wilderest
- er/sie/es wildere
- wir wildern
- ihr wildert
- Sie wildern
Konjunktiv I Perfekt
- ich habe gewildert
- du habest gewildert
- er/sie/es habe gewildert
- wir haben gewildert
- ihr habet gewildert
- Sie haben gewildert
Konjunktiv I Futur I
- ich werde wildern
- du werdest wildern
- er/sie/es werde wildern
- wir werden wildern
- ihr werdet wildern
- Sie werden wildern
Konjunktiv I Futur II
- ich werde gewildert haben
- du werdest gewildert haben
- er/sie/es werde gewildert haben
- wir werden gewildert haben
- ihr werdet gewildert haben
- Sie werden gewildert haben
Konjugering av verbet "wildern" till Konjunktiv II på tyska
Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.
När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.
Konjunktiv II Präteritum
- ich wilderte
- du wildertest
- er/sie/es wilderte
- wir wilderten
- ihr wildertet
- Sie wilderten
Konjunktiv II Plusquamperfekt
- ich hätte gewildert
- du hättest gewildert
- er/sie/es hätte gewildert
- wir hätten gewildert
- ihr hättet gewildert
- Sie hätten gewildert
Konjunktiv II Futur I
- ich würde wildern
- du würdest wildern
- er/sie/es würde wildern
- wir würden wildern
- ihr würdet wildern
- Sie würden wildern
Konjunktiv II Futur II
- ich würde gewildert haben
- du würdest gewildert haben
- er/sie/es würde gewildert haben
- wir würden gewildert haben
- ihr würdet gewildert haben
- Sie würden gewildert haben
Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska
Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : hohnlachenmovierenvisierenvorbeilaufenwiederaufführenwiederwählenwildelnwildmachenwinkelnzerstückelnzusammenstecken
