Konjugering av verbet wildeln på tyska i alla tempus
Här är böjningstabellerna för verbet wildeln på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.
Konjugering av verbet "wildeln" till Indikativ på tyska
Präsens
- ich wildle
- du wildelst
- er/sie/es wildelt
- wir wildeln
- ihr wildelt
- Sie wildeln
- ich wildele
- du wildelst
- er/sie/es wildelt
- wir wildeln
- ihr wildelt
- Sie wildeln
Perfekt
- ich habe gewildelt
- du hast gewildelt
- er/sie/es hat gewildelt
- wir haben gewildelt
- ihr habt gewildelt
- Sie haben gewildelt
Präteritum
- ich wildelte
- du wildeltest
- er/sie/es wildelte
- wir wildelten
- ihr wildeltet
- Sie wildelten
Plusquamperfekt
- ich hatte gewildelt
- du hattest gewildelt
- er/sie/es hatte gewildelt
- wir hatten gewildelt
- ihr hattet gewildelt
- Sie hatten gewildelt
Futur I
- ich werde wildeln
- du wirst wildeln
- er/sie/es wird wildeln
- wir werden wildeln
- ihr werdet wildeln
- Sie werden wildeln
Futur II
- ich werde gewildelt haben
- du wirst gewildelt haben
- er/sie/es wird gewildelt haben
- wir werden gewildelt haben
- ihr werdet gewildelt haben
- Sie werden gewildelt haben
Konjugering av verbet "wildeln" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska
Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.
Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.
Imperativ Präsens
- wildle (du)
- wildeln wir
- wildelt ihr
- wildeln Sie
Böjning av verbet "wildeln" till Konjunktiv I på tyska
Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.
Konjunktiv I Präsens
- ich wildle
- du wildlest
- er/sie/es wildle
- wir wildlen
- ihr wildlet
- Sie wildlen
Konjunktiv I Perfekt
- ich habe gewildelt
- du habest gewildelt
- er/sie/es habe gewildelt
- wir haben gewildelt
- ihr habet gewildelt
- Sie haben gewildelt
Konjunktiv I Futur I
- ich werde wildeln
- du werdest wildeln
- er/sie/es werde wildeln
- wir werden wildeln
- ihr werdet wildeln
- Sie werden wildeln
Konjunktiv I Futur II
- ich werde gewildelt haben
- du werdest gewildelt haben
- er/sie/es werde gewildelt haben
- wir werden gewildelt haben
- ihr werdet gewildelt haben
- Sie werden gewildelt haben
Konjugering av verbet "wildeln" till Konjunktiv II på tyska
Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.
När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.
Konjunktiv II Präteritum
- ich wildelte
- du wildeltest
- er/sie/es wildelte
- wir wildelten
- ihr wildeltet
- Sie wildelten
Konjunktiv II Plusquamperfekt
- ich hätte gewildelt
- du hättest gewildelt
- er/sie/es hätte gewildelt
- wir hätten gewildelt
- ihr hättet gewildelt
- Sie hätten gewildelt
Konjunktiv II Futur I
- ich würde wildeln
- du würdest wildeln
- er/sie/es würde wildeln
- wir würden wildeln
- ihr würdet wildeln
- Sie würden wildeln
Konjunktiv II Futur II
- ich würde gewildelt haben
- du würdest gewildelt haben
- er/sie/es würde gewildelt haben
- wir würden gewildelt haben
- ihr würdet gewildelt haben
- Sie würden gewildelt haben
Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska
Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : hohnlächelnmoussierenvinkulierenvorbeilassenwiederaufforstenwiederverwertenwilddiebenwildernwindsurfenzerstreuenzusammenstauchen
