Konjugering av verbet schillern på tyska i alla tempus
Här är böjningstabellerna för verbet schillern på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.
Konjugering av verbet "schillern" till Indikativ på tyska
Präsens
- ich schillere
- du schillerst
- er/sie/es schillert
- wir schillern
- ihr schillert
- Sie schillern
Perfekt
- ich habe geschillert
- du hast geschillert
- er/sie/es hat geschillert
- wir haben geschillert
- ihr habt geschillert
- Sie haben geschillert
Präteritum
- ich schillerte
- du schillertest
- er/sie/es schillerte
- wir schillerten
- ihr schillertet
- Sie schillerten
Plusquamperfekt
- ich hatte geschillert
- du hattest geschillert
- er/sie/es hatte geschillert
- wir hatten geschillert
- ihr hattet geschillert
- Sie hatten geschillert
Futur I
- ich werde schillern
- du wirst schillern
- er/sie/es wird schillern
- wir werden schillern
- ihr werdet schillern
- Sie werden schillern
Futur II
- ich werde geschillert haben
- du wirst geschillert haben
- er/sie/es wird geschillert haben
- wir werden geschillert haben
- ihr werdet geschillert haben
- Sie werden geschillert haben
Konjugering av verbet "schillern" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska
Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.
Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.
Imperativ Präsens
- schillere (du)
- schillern wir
- schillert ihr
- schillern Sie
Böjning av verbet "schillern" till Konjunktiv I på tyska
Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.
Konjunktiv I Präsens
- ich schillere
- du schillerest
- er/sie/es schillere
- wir schillern
- ihr schillert
- Sie schillern
Konjunktiv I Perfekt
- ich habe geschillert
- du habest geschillert
- er/sie/es habe geschillert
- wir haben geschillert
- ihr habet geschillert
- Sie haben geschillert
Konjunktiv I Futur I
- ich werde schillern
- du werdest schillern
- er/sie/es werde schillern
- wir werden schillern
- ihr werdet schillern
- Sie werden schillern
Konjunktiv I Futur II
- ich werde geschillert haben
- du werdest geschillert haben
- er/sie/es werde geschillert haben
- wir werden geschillert haben
- ihr werdet geschillert haben
- Sie werden geschillert haben
Konjugering av verbet "schillern" till Konjunktiv II på tyska
Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.
När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.
Konjunktiv II Präteritum
- ich schillerte
- du schillertest
- er/sie/es schillerte
- wir schillerten
- ihr schillertet
- Sie schillerten
Konjunktiv II Plusquamperfekt
- ich hätte geschillert
- du hättest geschillert
- er/sie/es hätte geschillert
- wir hätten geschillert
- ihr hättet geschillert
- Sie hätten geschillert
Konjunktiv II Futur I
- ich würde schillern
- du würdest schillern
- er/sie/es würde schillern
- wir würden schillern
- ihr würdet schillern
- Sie würden schillern
Konjunktiv II Futur II
- ich würde geschillert haben
- du würdest geschillert haben
- er/sie/es würde geschillert haben
- wir würden geschillert haben
- ihr würdet geschillert haben
- Sie würden geschillert haben
Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska
Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : einweichengegenüberstehenplausibilitierenprospektierenschächtenschießenschilfernschilpenschirmenschulentätschelnumrandenweiterpraktizieren