Konjugering av verbet anbellen på tyska i alla tempus
Här är böjningstabellerna för verbet anbellen på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.
Konjugering av verbet "anbellen" till Indikativ på tyska
Präsens
- ich belle an
- du bellst an
- er/sie/es bellt an
- wir bellen an
- ihr bellt an
- Sie bellen an
Perfekt
- ich habe angebellt
- du hast angebellt
- er/sie/es hat angebellt
- wir haben angebellt
- ihr habt angebellt
- Sie haben angebellt
Präteritum
- ich bellte an
- du belltest an
- er/sie/es bellte an
- wir bellten an
- ihr belltet an
- Sie bellten an
Plusquamperfekt
- ich hatte angebellt
- du hattest angebellt
- er/sie/es hatte angebellt
- wir hatten angebellt
- ihr hattet angebellt
- Sie hatten angebellt
Futur I
- ich werde anbellen
- du wirst anbellen
- er/sie/es wird anbellen
- wir werden anbellen
- ihr werdet anbellen
- Sie werden anbellen
Futur II
- ich werde angebellt haben
- du wirst angebellt haben
- er/sie/es wird angebellt haben
- wir werden angebellt haben
- ihr werdet angebellt haben
- Sie werden angebellt haben
Konjugering av verbet "anbellen" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska
Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.
Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.
Imperativ Präsens
- belle (du) an
- bellen wir an
- bellt ihr an
- bellen Sie an
Böjning av verbet "anbellen" till Konjunktiv I på tyska
Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.
Konjunktiv I Präsens
- ich belle an
- du bellest an
- er/sie/es belle an
- wir bellen an
- ihr bellet an
- Sie bellen an
Konjunktiv I Perfekt
- ich habe angebellt
- du habest angebellt
- er/sie/es habe angebellt
- wir haben angebellt
- ihr habet angebellt
- Sie haben angebellt
Konjunktiv I Futur I
- ich werde anbellen
- du werdest anbellen
- er/sie/es werde anbellen
- wir werden anbellen
- ihr werdet anbellen
- Sie werden anbellen
Konjunktiv I Futur II
- ich werde angebellt haben
- du werdest angebellt haben
- er/sie/es werde angebellt haben
- wir werden angebellt haben
- ihr werdet angebellt haben
- Sie werden angebellt haben
Konjugering av verbet "anbellen" till Konjunktiv II på tyska
Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.
När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.
Konjunktiv II Präteritum
- ich bellte an
- du belltest an
- er/sie/es bellte an
- wir bellten an
- ihr belltet an
- Sie bellten an
Konjunktiv II Plusquamperfekt
- ich hätte angebellt
- du hättest angebellt
- er/sie/es hätte angebellt
- wir hätten angebellt
- ihr hättet angebellt
- Sie hätten angebellt
Konjunktiv II Futur I
- ich würde anbellen
- du würdest anbellen
- er/sie/es würde anbellen
- wir würden anbellen
- ihr würdet anbellen
- Sie würden anbellen
Konjunktiv II Futur II
- ich würde angebellt haben
- du würdest angebellt haben
- er/sie/es würde angebellt haben
- wir würden angebellt haben
- ihr würdet angebellt haben
- Sie würden angebellt haben
Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska
Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : adjektivierenanbändelnanbelangenanbequemenanblaffenanknipsenaufhetzenausreibendurchstudierenfällenpedalen
