Konjugering av verbet schnorren på tyska i alla tempus

Här är böjningstabellerna för verbet schnorren på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.

Konjugering av verbet "schnorren" till Indikativ på tyska

Präsens

  • ich schnorre
  • du schnorrst
  • er/sie/es schnorrt
  • wir schnorren
  • ihr schnorrt
  • Sie schnorren

Perfekt

  • ich habe geschnorrt
  • du hast geschnorrt
  • er/sie/es hat geschnorrt
  • wir haben geschnorrt
  • ihr habt geschnorrt
  • Sie haben geschnorrt

Präteritum

  • ich schnorrte
  • du schnorrtest
  • er/sie/es schnorrte
  • wir schnorrten
  • ihr schnorrtet
  • Sie schnorrten

Plusquamperfekt

  • ich hatte geschnorrt
  • du hattest geschnorrt
  • er/sie/es hatte geschnorrt
  • wir hatten geschnorrt
  • ihr hattet geschnorrt
  • Sie hatten geschnorrt

Futur I

  • ich werde schnorren
  • du wirst schnorren
  • er/sie/es wird schnorren
  • wir werden schnorren
  • ihr werdet schnorren
  • Sie werden schnorren

Futur II

  • ich werde geschnorrt haben
  • du wirst geschnorrt haben
  • er/sie/es wird geschnorrt haben
  • wir werden geschnorrt haben
  • ihr werdet geschnorrt haben
  • Sie werden geschnorrt haben

Konjugering av verbet "schnorren" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska

Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.

Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.

Imperativ Präsens

  • schnorre (du)
  • schnorren wir
  • schnorrt ihr
  • schnorren Sie

Infinitiv - Präsens

  • schnorren

Infinitiv - Perfekt

  • geschnorrt haben

Partizip Präsens

  • schnorrend

Partizip Perfekt

  • geschnorrt

Böjning av verbet "schnorren" till Konjunktiv I på tyska

Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.

Konjunktiv I Präsens

  • ich schnorre
  • du schnorrest
  • er/sie/es schnorre
  • wir schnorren
  • ihr schnorret
  • Sie schnorren

Konjunktiv I Perfekt

  • ich habe geschnorrt
  • du habest geschnorrt
  • er/sie/es habe geschnorrt
  • wir haben geschnorrt
  • ihr habet geschnorrt
  • Sie haben geschnorrt

Konjunktiv I Futur I

  • ich werde schnorren
  • du werdest schnorren
  • er/sie/es werde schnorren
  • wir werden schnorren
  • ihr werdet schnorren
  • Sie werden schnorren

Konjunktiv I Futur II

  • ich werde geschnorrt haben
  • du werdest geschnorrt haben
  • er/sie/es werde geschnorrt haben
  • wir werden geschnorrt haben
  • ihr werdet geschnorrt haben
  • Sie werden geschnorrt haben

Konjugering av verbet "schnorren" till Konjunktiv II på tyska

Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.

När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.

Konjunktiv II Präteritum

  • ich schnorrte
  • du schnorrtest
  • er/sie/es schnorrte
  • wir schnorrten
  • ihr schnorrtet
  • Sie schnorrten

Konjunktiv II Plusquamperfekt

  • ich hätte geschnorrt
  • du hättest geschnorrt
  • er/sie/es hätte geschnorrt
  • wir hätten geschnorrt
  • ihr hättet geschnorrt
  • Sie hätten geschnorrt

Konjunktiv II Futur I

  • ich würde schnorren
  • du würdest schnorren
  • er/sie/es würde schnorren
  • wir würden schnorren
  • ihr würdet schnorren
  • Sie würden schnorren

Konjunktiv II Futur II

  • ich würde geschnorrt haben
  • du würdest geschnorrt haben
  • er/sie/es würde geschnorrt haben
  • wir würden geschnorrt haben
  • ihr würdet geschnorrt haben
  • Sie würden geschnorrt haben

Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska

Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : entfleischengluckernprunkenranschmeißenschludernschnödenschnörkelnschnuddelnschobernsiedentremolierenuntergliedernwiederaufkeimen