Konjugering av verbet schnarren på tyska i alla tempus
Här är böjningstabellerna för verbet schnarren på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.
Konjugering av verbet "schnarren" till Indikativ på tyska
Präsens
- ich schnarre
- du schnarrst
- er/sie/es schnarrt
- wir schnarren
- ihr schnarrt
- Sie schnarren
Perfekt
- ich habe geschnarrt
- du hast geschnarrt
- er/sie/es hat geschnarrt
- wir haben geschnarrt
- ihr habt geschnarrt
- Sie haben geschnarrt
Präteritum
- ich schnarrte
- du schnarrtest
- er/sie/es schnarrte
- wir schnarrten
- ihr schnarrtet
- Sie schnarrten
Plusquamperfekt
- ich hatte geschnarrt
- du hattest geschnarrt
- er/sie/es hatte geschnarrt
- wir hatten geschnarrt
- ihr hattet geschnarrt
- Sie hatten geschnarrt
Futur I
- ich werde schnarren
- du wirst schnarren
- er/sie/es wird schnarren
- wir werden schnarren
- ihr werdet schnarren
- Sie werden schnarren
Futur II
- ich werde geschnarrt haben
- du wirst geschnarrt haben
- er/sie/es wird geschnarrt haben
- wir werden geschnarrt haben
- ihr werdet geschnarrt haben
- Sie werden geschnarrt haben
Konjugering av verbet "schnarren" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska
Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.
Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.
Imperativ Präsens
- schnarre (du)
- schnarren wir
- schnarrt ihr
- schnarren Sie
Böjning av verbet "schnarren" till Konjunktiv I på tyska
Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.
Konjunktiv I Präsens
- ich schnarre
- du schnarrest
- er/sie/es schnarre
- wir schnarren
- ihr schnarret
- Sie schnarren
Konjunktiv I Perfekt
- ich habe geschnarrt
- du habest geschnarrt
- er/sie/es habe geschnarrt
- wir haben geschnarrt
- ihr habet geschnarrt
- Sie haben geschnarrt
Konjunktiv I Futur I
- ich werde schnarren
- du werdest schnarren
- er/sie/es werde schnarren
- wir werden schnarren
- ihr werdet schnarren
- Sie werden schnarren
Konjunktiv I Futur II
- ich werde geschnarrt haben
- du werdest geschnarrt haben
- er/sie/es werde geschnarrt haben
- wir werden geschnarrt haben
- ihr werdet geschnarrt haben
- Sie werden geschnarrt haben
Konjugering av verbet "schnarren" till Konjunktiv II på tyska
Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.
När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.
Konjunktiv II Präteritum
- ich schnarrte
- du schnarrtest
- er/sie/es schnarrte
- wir schnarrten
- ihr schnarrtet
- Sie schnarrten
Konjunktiv II Plusquamperfekt
- ich hätte geschnarrt
- du hättest geschnarrt
- er/sie/es hätte geschnarrt
- wir hätten geschnarrt
- ihr hättet geschnarrt
- Sie hätten geschnarrt
Konjunktiv II Futur I
- ich würde schnarren
- du würdest schnarren
- er/sie/es würde schnarren
- wir würden schnarren
- ihr würdet schnarren
- Sie würden schnarren
Konjunktiv II Futur II
- ich würde geschnarrt haben
- du würdest geschnarrt haben
- er/sie/es würde geschnarrt haben
- wir würden geschnarrt haben
- ihr würdet geschnarrt haben
- Sie würden geschnarrt haben
Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska
Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : entbürokratisierenglaubenproliferierenrainenschleckernschnarchenschnatternschnellenseligsprechentransfundierenuniformierenwiderhallen
