Konjugering av verbet rupfen på tyska i alla tempus

Här är böjningstabellerna för verbet rupfen på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.

Konjugering av verbet "rupfen" till Indikativ på tyska

Präsens

  • ich rupfe
  • du rupfst
  • er/sie/es rupft
  • wir rupfen
  • ihr rupft
  • Sie rupfen

Perfekt

  • ich habe gerupft
  • du hast gerupft
  • er/sie/es hat gerupft
  • wir haben gerupft
  • ihr habt gerupft
  • Sie haben gerupft

Präteritum

  • ich rupfte
  • du rupftest
  • er/sie/es rupfte
  • wir rupften
  • ihr rupftet
  • Sie rupften

Plusquamperfekt

  • ich hatte gerupft
  • du hattest gerupft
  • er/sie/es hatte gerupft
  • wir hatten gerupft
  • ihr hattet gerupft
  • Sie hatten gerupft

Futur I

  • ich werde rupfen
  • du wirst rupfen
  • er/sie/es wird rupfen
  • wir werden rupfen
  • ihr werdet rupfen
  • Sie werden rupfen

Futur II

  • ich werde gerupft haben
  • du wirst gerupft haben
  • er/sie/es wird gerupft haben
  • wir werden gerupft haben
  • ihr werdet gerupft haben
  • Sie werden gerupft haben

Konjugering av verbet "rupfen" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska

Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.

Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.

Imperativ Präsens

  • rupfe (du)
  • rupfen wir
  • rupft ihr
  • rupfen Sie

Infinitiv - Präsens

  • rupfen

Infinitiv - Perfekt

  • gerupft haben

Partizip Präsens

  • rupfend

Partizip Perfekt

  • gerupft

Böjning av verbet "rupfen" till Konjunktiv I på tyska

Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.

Konjunktiv I Präsens

  • ich rupfe
  • du rupfest
  • er/sie/es rupfe
  • wir rupfen
  • ihr rupfet
  • Sie rupfen

Konjunktiv I Perfekt

  • ich habe gerupft
  • du habest gerupft
  • er/sie/es habe gerupft
  • wir haben gerupft
  • ihr habet gerupft
  • Sie haben gerupft

Konjunktiv I Futur I

  • ich werde rupfen
  • du werdest rupfen
  • er/sie/es werde rupfen
  • wir werden rupfen
  • ihr werdet rupfen
  • Sie werden rupfen

Konjunktiv I Futur II

  • ich werde gerupft haben
  • du werdest gerupft haben
  • er/sie/es werde gerupft haben
  • wir werden gerupft haben
  • ihr werdet gerupft haben
  • Sie werden gerupft haben

Konjugering av verbet "rupfen" till Konjunktiv II på tyska

Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.

När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.

Konjunktiv II Präteritum

  • ich rupfte
  • du rupftest
  • er/sie/es rupfte
  • wir rupften
  • ihr rupftet
  • Sie rupften

Konjunktiv II Plusquamperfekt

  • ich hätte gerupft
  • du hättest gerupft
  • er/sie/es hätte gerupft
  • wir hätten gerupft
  • ihr hättet gerupft
  • Sie hätten gerupft

Konjunktiv II Futur I

  • ich würde rupfen
  • du würdest rupfen
  • er/sie/es würde rupfen
  • wir würden rupfen
  • ihr würdet rupfen
  • Sie würden rupfen

Konjunktiv II Futur II

  • ich würde gerupft haben
  • du würdest gerupft haben
  • er/sie/es würde gerupft haben
  • wir würden gerupft haben
  • ihr würdet gerupft haben
  • Sie würden gerupft haben

Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska

Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : einsauenfremdbestimmenparodierenplärrenrumhüpfenrunterstufenrunzelnrussensächselnschlittenstollenumfälschenwegschnippen