Konjugering av verbet munden på tyska i alla tempus

Här är böjningstabellerna för verbet munden på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.

Konjugering av verbet "munden" till Indikativ på tyska

Präsens

  • ich munde
  • du mundest
  • er/sie/es mundet
  • wir munden
  • ihr mundet
  • Sie munden

Perfekt

  • ich habe gemundet
  • du hast gemundet
  • er/sie/es hat gemundet
  • wir haben gemundet
  • ihr habt gemundet
  • Sie haben gemundet

Präteritum

  • ich mundete
  • du mundetest
  • er/sie/es mundete
  • wir mundeten
  • ihr mundetet
  • Sie mundeten

Plusquamperfekt

  • ich hatte gemundet
  • du hattest gemundet
  • er/sie/es hatte gemundet
  • wir hatten gemundet
  • ihr hattet gemundet
  • Sie hatten gemundet

Futur I

  • ich werde munden
  • du wirst munden
  • er/sie/es wird munden
  • wir werden munden
  • ihr werdet munden
  • Sie werden munden

Futur II

  • ich werde gemundet haben
  • du wirst gemundet haben
  • er/sie/es wird gemundet haben
  • wir werden gemundet haben
  • ihr werdet gemundet haben
  • Sie werden gemundet haben

Konjugering av verbet "munden" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska

Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.

Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.

Imperativ Präsens

  • munde (du)
  • munden wir
  • mundet ihr
  • munden Sie

Infinitiv - Präsens

  • munden

Infinitiv - Perfekt

  • gemundet haben

Partizip Präsens

  • mundend

Partizip Perfekt

  • gemundet

Böjning av verbet "munden" till Konjunktiv I på tyska

Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.

Konjunktiv I Präsens

  • ich munde
  • du mundest
  • er/sie/es munde
  • wir munden
  • ihr mundet
  • Sie munden

Konjunktiv I Perfekt

  • ich habe gemundet
  • du habest gemundet
  • er/sie/es habe gemundet
  • wir haben gemundet
  • ihr habet gemundet
  • Sie haben gemundet

Konjunktiv I Futur I

  • ich werde munden
  • du werdest munden
  • er/sie/es werde munden
  • wir werden munden
  • ihr werdet munden
  • Sie werden munden

Konjunktiv I Futur II

  • ich werde gemundet haben
  • du werdest gemundet haben
  • er/sie/es werde gemundet haben
  • wir werden gemundet haben
  • ihr werdet gemundet haben
  • Sie werden gemundet haben

Konjugering av verbet "munden" till Konjunktiv II på tyska

Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.

När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.

Konjunktiv II Präteritum

  • ich mundete
  • du mundetest
  • er/sie/es mundete
  • wir mundeten
  • ihr mundetet
  • Sie mundeten

Konjunktiv II Plusquamperfekt

  • ich hätte gemundet
  • du hättest gemundet
  • er/sie/es hätte gemundet
  • wir hätten gemundet
  • ihr hättet gemundet
  • Sie hätten gemundet

Konjunktiv II Futur I

  • ich würde munden
  • du würdest munden
  • er/sie/es würde munden
  • wir würden munden
  • ihr würdet munden
  • Sie würden munden

Konjunktiv II Futur II

  • ich würde gemundet haben
  • du würdest gemundet haben
  • er/sie/es würde gemundet haben
  • wir würden gemundet haben
  • ihr würdet gemundet haben
  • Sie würden gemundet haben

Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska

Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : bezähmeneinloggenklauenkomplottierenmitturnenmulchenmümmelnmündenmusealisierennachwehenprickelnrumtragenverdriftenwegblasen