Konjugering av verbet hinstarren på tyska i alla tempus
Här är böjningstabellerna för verbet hinstarren på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.
Konjugering av verbet "hinstarren" till Indikativ på tyska
Präsens
- ich starre hin
- du starrst hin
- er/sie/es starrt hin
- wir starren hin
- ihr starrt hin
- Sie starren hin
Perfekt
- ich habe hingestarrt
- du hast hingestarrt
- er/sie/es hat hingestarrt
- wir haben hingestarrt
- ihr habt hingestarrt
- Sie haben hingestarrt
Präteritum
- ich starrte hin
- du starrtest hin
- er/sie/es starrte hin
- wir starrten hin
- ihr starrtet hin
- Sie starrten hin
Plusquamperfekt
- ich hatte hingestarrt
- du hattest hingestarrt
- er/sie/es hatte hingestarrt
- wir hatten hingestarrt
- ihr hattet hingestarrt
- Sie hatten hingestarrt
Futur I
- ich werde hinstarren
- du wirst hinstarren
- er/sie/es wird hinstarren
- wir werden hinstarren
- ihr werdet hinstarren
- Sie werden hinstarren
Futur II
- ich werde hingestarrt haben
- du wirst hingestarrt haben
- er/sie/es wird hingestarrt haben
- wir werden hingestarrt haben
- ihr werdet hingestarrt haben
- Sie werden hingestarrt haben
Konjugering av verbet "hinstarren" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska
Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.
Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.
Imperativ Präsens
- starre (du) hin
- starren wir hin
- starrt ihr hin
- starren Sie hin
Böjning av verbet "hinstarren" till Konjunktiv I på tyska
Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.
Konjunktiv I Präsens
- ich starre hin
- du starrest hin
- er/sie/es starre hin
- wir starren hin
- ihr starret hin
- Sie starren hin
Konjunktiv I Perfekt
- ich habe hingestarrt
- du habest hingestarrt
- er/sie/es habe hingestarrt
- wir haben hingestarrt
- ihr habet hingestarrt
- Sie haben hingestarrt
Konjunktiv I Futur I
- ich werde hinstarren
- du werdest hinstarren
- er/sie/es werde hinstarren
- wir werden hinstarren
- ihr werdet hinstarren
- Sie werden hinstarren
Konjunktiv I Futur II
- ich werde hingestarrt haben
- du werdest hingestarrt haben
- er/sie/es werde hingestarrt haben
- wir werden hingestarrt haben
- ihr werdet hingestarrt haben
- Sie werden hingestarrt haben
Konjugering av verbet "hinstarren" till Konjunktiv II på tyska
Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.
När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.
Konjunktiv II Präteritum
- ich starrte hin
- du starrtest hin
- er/sie/es starrte hin
- wir starrten hin
- ihr starrtet hin
- Sie starrten hin
Konjunktiv II Plusquamperfekt
- ich hätte hingestarrt
- du hättest hingestarrt
- er/sie/es hätte hingestarrt
- wir hätten hingestarrt
- ihr hättet hingestarrt
- Sie hätten hingestarrt
Konjunktiv II Futur I
- ich würde hinstarren
- du würdest hinstarren
- er/sie/es würde hinstarren
- wir würden hinstarren
- ihr würdet hinstarren
- Sie würden hinstarren
Konjunktiv II Futur II
- ich würde hingestarrt haben
- du würdest hingestarrt haben
- er/sie/es würde hingestarrt haben
- wir würden hingestarrt haben
- ihr würdet hingestarrt haben
- Sie würden hingestarrt haben
Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska
Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : anzeigenbeiwohnenherüberdürfenherummäkelnhinhauenhinsinkenhinspuckenhinstehenhinstreuenhinwandernkatalogisierenlusenschieflaufenumherrasen