Konjugering av verbet gurren på tyska i alla tempus

Här är böjningstabellerna för verbet gurren på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.

Konjugering av verbet "gurren" till Indikativ på tyska

Präsens

  • ich gurre
  • du gurrst
  • er/sie/es gurrt
  • wir gurren
  • ihr gurrt
  • Sie gurren

Perfekt

  • ich habe gegurrt
  • du hast gegurrt
  • er/sie/es hat gegurrt
  • wir haben gegurrt
  • ihr habt gegurrt
  • Sie haben gegurrt

Präteritum

  • ich gurrte
  • du gurrtest
  • er/sie/es gurrte
  • wir gurrten
  • ihr gurrtet
  • Sie gurrten

Plusquamperfekt

  • ich hatte gegurrt
  • du hattest gegurrt
  • er/sie/es hatte gegurrt
  • wir hatten gegurrt
  • ihr hattet gegurrt
  • Sie hatten gegurrt

Futur I

  • ich werde gurren
  • du wirst gurren
  • er/sie/es wird gurren
  • wir werden gurren
  • ihr werdet gurren
  • Sie werden gurren

Futur II

  • ich werde gegurrt haben
  • du wirst gegurrt haben
  • er/sie/es wird gegurrt haben
  • wir werden gegurrt haben
  • ihr werdet gegurrt haben
  • Sie werden gegurrt haben

Konjugering av verbet "gurren" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska

Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.

Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.

Imperativ Präsens

  • gurre (du)
  • gurren wir
  • gurrt ihr
  • gurren Sie

Infinitiv - Präsens

  • gurren

Infinitiv - Perfekt

  • gegurrt haben

Partizip Präsens

  • gurrend

Partizip Perfekt

  • gegurrt

Böjning av verbet "gurren" till Konjunktiv I på tyska

Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.

Konjunktiv I Präsens

  • ich gurre
  • du gurrest
  • er/sie/es gurre
  • wir gurren
  • ihr gurret
  • Sie gurren

Konjunktiv I Perfekt

  • ich habe gegurrt
  • du habest gegurrt
  • er/sie/es habe gegurrt
  • wir haben gegurrt
  • ihr habet gegurrt
  • Sie haben gegurrt

Konjunktiv I Futur I

  • ich werde gurren
  • du werdest gurren
  • er/sie/es werde gurren
  • wir werden gurren
  • ihr werdet gurren
  • Sie werden gurren

Konjunktiv I Futur II

  • ich werde gegurrt haben
  • du werdest gegurrt haben
  • er/sie/es werde gegurrt haben
  • wir werden gegurrt haben
  • ihr werdet gegurrt haben
  • Sie werden gegurrt haben

Konjugering av verbet "gurren" till Konjunktiv II på tyska

Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.

När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.

Konjunktiv II Präteritum

  • ich gurrte
  • du gurrtest
  • er/sie/es gurrte
  • wir gurrten
  • ihr gurrtet
  • Sie gurrten

Konjunktiv II Plusquamperfekt

  • ich hätte gegurrt
  • du hättest gegurrt
  • er/sie/es hätte gegurrt
  • wir hätten gegurrt
  • ihr hättet gegurrt
  • Sie hätten gegurrt

Konjunktiv II Futur I

  • ich würde gurren
  • du würdest gurren
  • er/sie/es würde gurren
  • wir würden gurren
  • ihr würdet gurren
  • Sie würden gurren

Konjunktiv II Futur II

  • ich würde gegurrt haben
  • du würdest gegurrt haben
  • er/sie/es würde gegurrt haben
  • wir würden gegurrt haben
  • ihr würdet gegurrt haben
  • Sie würden gegurrt haben

Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska

Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : anmessenerschaffeneximierenglimmernguckengurkengurtengutsagenherankommenherumgeisternhineinlangenmotivierenrüberkommenzuspringen