Konjugering av verbet anstrengen på tyska i alla tempus
Här är böjningstabellerna för verbet anstrengen på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.
Konjugering av verbet "anstrengen" till Indikativ på tyska
Präsens
- ich strenge an
- du strengst an
- er/sie/es strengt an
- wir strengen an
- ihr strengt an
- Sie strengen an
Perfekt
- ich habe angestrengt
- du hast angestrengt
- er/sie/es hat angestrengt
- wir haben angestrengt
- ihr habt angestrengt
- Sie haben angestrengt
Präteritum
- ich strengte an
- du strengtest an
- er/sie/es strengte an
- wir strengten an
- ihr strengtet an
- Sie strengten an
Plusquamperfekt
- ich hatte angestrengt
- du hattest angestrengt
- er/sie/es hatte angestrengt
- wir hatten angestrengt
- ihr hattet angestrengt
- Sie hatten angestrengt
Futur I
- ich werde anstrengen
- du wirst anstrengen
- er/sie/es wird anstrengen
- wir werden anstrengen
- ihr werdet anstrengen
- Sie werden anstrengen
Futur II
- ich werde angestrengt haben
- du wirst angestrengt haben
- er/sie/es wird angestrengt haben
- wir werden angestrengt haben
- ihr werdet angestrengt haben
- Sie werden angestrengt haben
Konjugering av verbet "anstrengen" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska
Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.
Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.
Imperativ Präsens
- strenge (du) an
- strengen wir an
- strengt ihr an
- strengen Sie an
Böjning av verbet "anstrengen" till Konjunktiv I på tyska
Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.
Konjunktiv I Präsens
- ich strenge an
- du strengest an
- er/sie/es strenge an
- wir strengen an
- ihr strenget an
- Sie strengen an
Konjunktiv I Perfekt
- ich habe angestrengt
- du habest angestrengt
- er/sie/es habe angestrengt
- wir haben angestrengt
- ihr habet angestrengt
- Sie haben angestrengt
Konjunktiv I Futur I
- ich werde anstrengen
- du werdest anstrengen
- er/sie/es werde anstrengen
- wir werden anstrengen
- ihr werdet anstrengen
- Sie werden anstrengen
Konjunktiv I Futur II
- ich werde angestrengt haben
- du werdest angestrengt haben
- er/sie/es werde angestrengt haben
- wir werden angestrengt haben
- ihr werdet angestrengt haben
- Sie werden angestrengt haben
Konjugering av verbet "anstrengen" till Konjunktiv II på tyska
Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.
När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.
Konjunktiv II Präteritum
- ich strengte an
- du strengtest an
- er/sie/es strengte an
- wir strengten an
- ihr strengtet an
- Sie strengten an
Konjunktiv II Plusquamperfekt
- ich hätte angestrengt
- du hättest angestrengt
- er/sie/es hätte angestrengt
- wir hätten angestrengt
- ihr hättet angestrengt
- Sie hätten angestrengt
Konjunktiv II Futur I
- ich würde anstrengen
- du würdest anstrengen
- er/sie/es würde anstrengen
- wir würden anstrengen
- ihr würdet anstrengen
- Sie würden anstrengen
Konjunktiv II Futur II
- ich würde angestrengt haben
- du würdest angestrengt haben
- er/sie/es würde angestrengt haben
- wir würden angestrengt haben
- ihr würdet angestrengt haben
- Sie würden angestrengt haben
Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska
Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : abholzenabpipettierenanschleppenanstinkenanstreifenanstrickenantastenaufeinanderzugehenausflockenbeißelneinsperrenfunktionalisierenrausholen