Konjugering av verbet anpochen på tyska i alla tempus
Här är böjningstabellerna för verbet anpochen på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.
Konjugering av verbet "anpochen" till Indikativ på tyska
Präsens
- ich poche an
- du pochst an
- er/sie/es pocht an
- wir pochen an
- ihr pocht an
- Sie pochen an
Perfekt
- ich habe angepocht
- du hast angepocht
- er/sie/es hat angepocht
- wir haben angepocht
- ihr habt angepocht
- Sie haben angepocht
Präteritum
- ich pochte an
- du pochtest an
- er/sie/es pochte an
- wir pochten an
- ihr pochtet an
- Sie pochten an
Plusquamperfekt
- ich hatte angepocht
- du hattest angepocht
- er/sie/es hatte angepocht
- wir hatten angepocht
- ihr hattet angepocht
- Sie hatten angepocht
Futur I
- ich werde anpochen
- du wirst anpochen
- er/sie/es wird anpochen
- wir werden anpochen
- ihr werdet anpochen
- Sie werden anpochen
Futur II
- ich werde angepocht haben
- du wirst angepocht haben
- er/sie/es wird angepocht haben
- wir werden angepocht haben
- ihr werdet angepocht haben
- Sie werden angepocht haben
Konjugering av verbet "anpochen" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska
Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.
Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.
Imperativ Präsens
- poche (du) an
- pochen wir an
- pocht ihr an
- pochen Sie an
Böjning av verbet "anpochen" till Konjunktiv I på tyska
Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.
Konjunktiv I Präsens
- ich poche an
- du pochest an
- er/sie/es poche an
- wir pochen an
- ihr pochet an
- Sie pochen an
Konjunktiv I Perfekt
- ich habe angepocht
- du habest angepocht
- er/sie/es habe angepocht
- wir haben angepocht
- ihr habet angepocht
- Sie haben angepocht
Konjunktiv I Futur I
- ich werde anpochen
- du werdest anpochen
- er/sie/es werde anpochen
- wir werden anpochen
- ihr werdet anpochen
- Sie werden anpochen
Konjunktiv I Futur II
- ich werde angepocht haben
- du werdest angepocht haben
- er/sie/es werde angepocht haben
- wir werden angepocht haben
- ihr werdet angepocht haben
- Sie werden angepocht haben
Konjugering av verbet "anpochen" till Konjunktiv II på tyska
Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.
När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.
Konjunktiv II Präteritum
- ich pochte an
- du pochtest an
- er/sie/es pochte an
- wir pochten an
- ihr pochtet an
- Sie pochten an
Konjunktiv II Plusquamperfekt
- ich hätte angepocht
- du hättest angepocht
- er/sie/es hätte angepocht
- wir hätten angepocht
- ihr hättet angepocht
- Sie hätten angepocht
Konjunktiv II Futur I
- ich würde anpochen
- du würdest anpochen
- er/sie/es würde anpochen
- wir würden anpochen
- ihr würdet anpochen
- Sie würden anpochen
Konjunktiv II Futur II
- ich würde angepocht haben
- du würdest angepocht haben
- er/sie/es würde angepocht haben
- wir würden angepocht haben
- ihr würdet angepocht haben
- Sie würden angepocht haben
Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska
Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : abbalzenabhabenankündenanpickenanpöbelnanpolternanpustenanwerfenausapernbeengeneinmündenfortmachenpusten