Konjugering av verbet angurten på tyska i alla tempus

Här är böjningstabellerna för verbet angurten på tyska. För att söka efter böjningen av ett annat verb på tyska kan du klicka här.

Konjugering av verbet "angurten" till Indikativ på tyska

Präsens

  • ich gurte an
  • du gurtest an
  • er/sie/es gurtet an
  • wir gurten an
  • ihr gurtet an
  • Sie gurten an

Perfekt

  • ich habe angegurtet
  • du hast angegurtet
  • er/sie/es hat angegurtet
  • wir haben angegurtet
  • ihr habt angegurtet
  • Sie haben angegurtet

Präteritum

  • ich gurtete an
  • du gurtetest an
  • er/sie/es gurtete an
  • wir gurteten an
  • ihr gurtetet an
  • Sie gurteten an

Plusquamperfekt

  • ich hatte angegurtet
  • du hattest angegurtet
  • er/sie/es hatte angegurtet
  • wir hatten angegurtet
  • ihr hattet angegurtet
  • Sie hatten angegurtet

Futur I

  • ich werde angurten
  • du wirst angurten
  • er/sie/es wird angurten
  • wir werden angurten
  • ihr werdet angurten
  • Sie werden angurten

Futur II

  • ich werde angegurtet haben
  • du wirst angegurtet haben
  • er/sie/es wird angegurtet haben
  • wir werden angegurtet haben
  • ihr werdet angegurtet haben
  • Sie werden angegurtet haben

Konjugering av verbet "angurten" till Imperativ, Partizip och Infinitiv på tyska

Imperativ och de båda Partizip-formerna är viktiga grammatiska tempus i den tyska konjugationen. De används i stor utsträckning.

Det tyska Imperativ används för att ge order, kräva något av någon eller helt enkelt be någon att göra något. Partizip I och Partizip II används i stället för konjugerade verb eller adjektiv. Partizip II används för att bilda både sammansatta- och passivformerna i tyskan.

Imperativ Präsens

  • gurte (du) an
  • gurten wir an
  • gurtet ihr an
  • gurten Sie an

Infinitiv - Präsens

  • angurten

Infinitiv - Perfekt

  • angegurtet haben

Partizip Präsens

  • angurtend

Partizip Perfekt

  • angegurtet

Böjning av verbet "angurten" till Konjunktiv I på tyska

Den huvudsakliga användningen av Konjunktiv I på tyska är indirekt tal, dessa tempus används mindre i det tyska språket.

Konjunktiv I Präsens

  • ich gurte an
  • du gurtest an
  • er/sie/es gurte an
  • wir gurten an
  • ihr gurtet an
  • Sie gurten an

Konjunktiv I Perfekt

  • ich habe angegurtet
  • du habest angegurtet
  • er/sie/es habe angegurtet
  • wir haben angegurtet
  • ihr habet angegurtet
  • Sie haben angegurtet

Konjunktiv I Futur I

  • ich werde angurten
  • du werdest angurten
  • er/sie/es werde angurten
  • wir werden angurten
  • ihr werdet angurten
  • Sie werden angurten

Konjunktiv I Futur II

  • ich werde angegurtet haben
  • du werdest angegurtet haben
  • er/sie/es werde angegurtet haben
  • wir werden angegurtet haben
  • ihr werdet angegurtet haben
  • Sie werden angegurtet haben

Konjugering av verbet "angurten" till Konjunktiv II på tyska

Konjunktiv II används främst för att uttrycka det overkliga på tyska. Det skapar ett gap mellan tal och verklighet. Denna konjugationstid används också för att bilda konventionella uttryck för artighet på tyska.

När denna böjningsform står i presens i det förflutna gör den det dessutom möjligt att uttrycka ånger eller att tala om en situation som kan ha inträffat. Dessa böjningsformer används inte särskilt ofta.

Konjunktiv II Präteritum

  • ich gurtete an
  • du gurtetest an
  • er/sie/es gurtete an
  • wir gurteten an
  • ihr gurtetet an
  • Sie gurteten an

Konjunktiv II Plusquamperfekt

  • ich hätte angegurtet
  • du hättest angegurtet
  • er/sie/es hätte angegurtet
  • wir hätten angegurtet
  • ihr hättet angegurtet
  • Sie hätten angegurtet

Konjunktiv II Futur I

  • ich würde angurten
  • du würdest angurten
  • er/sie/es würde angurten
  • wir würden angurten
  • ihr würdet angurten
  • Sie würden angurten

Konjunktiv II Futur II

  • ich würde angegurtet haben
  • du würdest angegurtet haben
  • er/sie/es würde angegurtet haben
  • wir würden angegurtet haben
  • ihr würdet angegurtet haben
  • Sie würden angegurtet haben

Sök konjugeringen av ett annat verb på tyska

Här är några andra slumpmässiga verb att upptäcka : aneinanderliegenangrenzenanguckenanhabenanhäufenanrührenaufscheinenaustrockneneinfahrenfiedernpolemisieren